”Vi kunde inte ha föreställt oss ett varmare välkomnande när vi anlände till Indore efter 24 timmars resa.”
För ett år sedan lovade vi att komma med på Martti Sjölunds Rotary Friendship Exchange (RFE)-resan till Indien. Den mest spännande delen av resan var att vänta på resan: matens kryddighet och dess övergripande ätbarhet, dricksvattnet, tarmproblem, långa flygresor, boende med familjer, renlighet, eventuellt möte med misär, värme etc. Alla våra farhågor visade sig vara ogrundade och i slutet av januari kom vi hem friska och glada från en femton dagar lång resa med våra magmediciner i oanvända förpackningar.
De första sex dagarna bodde vi hemma hos familjer, tre dagar i Indore och tre i Phobal. Det var en unik och underbar upplevelse. Vi kunde se hur den sociala välfärden växer och utvecklas snabbt i Indien. Medelklassen växer och blir mer välmående. Det finns fortfarande mycket fattigdom, vilket inte betyder att människor inte skulle klara sig. Det finns därför anledning att korrigera bilden av en misär som finns överallt. En trevlig överraskning var morgnarnas friskhet och blå himmel, liksom städernas renlighet och grönska.
Makarna till båda värdfamiljerna var välutbildade entreprenörer och aktiva rotarianer. Familjer inkluderade också barn som går i privata skolor samt morföräldrar. En chaufför och tjänstefolk hjälpte till med vardagen, av vilka några även hjälpte de äldre på natten. Normen där är att värdfamiljen tar en försäkring för alla hushållets anställda. Vi fick besöka fantastiskt vackra privatskolor, ett par nya sjukhus, UNESCO: s världsarv och klubbmöten med en avslappnad, glad och kärleksfull atmosfär.
Klubbarnas verksamhet fokuserar på donationer och biståndsprojekt. Vår värdklubb i Indore träffades enbart en gång i månaden på söndagsmorgnar för att äta god mat. Många klubbmedlemmar hade Major Donor-märket på sina rockslag. Indier älskar utmärkelser, eller åtminstone att ge dem. Därför fick vi vackra blombuketter och girlanger och färgglada band runt halsen. Vi bytte vimplar och dussintals foton och allt leende testade nog tillståndet hos våra kindmuskler.
Det myckna sittandet i bilen och för lite promenader som i slutet blev lite tröttsamt, men i gengäld sträcktes magen av det ständiga ätandet av god och kryddig mat. Det bästa var dock diskussionerna med familjemedlemmarna. Stämningen i hemmen var mycket trevlig; godhjärtad, kärleksfullt avslappnad, med en harmonisk balans mellan ordning och bohemisk attityd. Det blev tydligt för vår resekvartett att i det stora hela är Finland och finländare respekterade exotiska människor.
Vemodiga lämnade vi våra underbara värdfamiljer och förvandlades till turister för de resterande åtta dagarna. Agra och den magiska Taj Mahal, Ranthambore Nature Park, Jaipur palats och fästning samt alla hantverksskatter. Vi besökte Old Delhi och New Delhi med en befolkning på mer än tio miljoner invånare. Det var turister från hela världen, men inte ett ord finska hördes det. Ett stort antal minnen fanns kvar i mitt gamla huvud och så finns det foton i min mobiltelefon, allt i en ostrukturerad röra.
Av den anledningen skrev min fru Sirkku en kort reseskildring, som, trots att den skulle var kort, blev hela sex sidor lång. När man läser den känns det fint att vänta på att våra underbara indiska värdar kommer på motbesök till vårt distrikt i början av juni och bli välkomnade till vårt hem.
Tack Tiina, Marti och Sirkku för en underbar resa. Vi är en ganska fantastisk kvartett – lindrigt sagt.
Sakari Alaranta
RK Lieto Vanhalinna
DGN 2026–27
”I Delhi åt vi lunch och testade street food. Det var gott och inte blev det några komplikationer heller.”
”Skönheten i Taj Mahal är hisnande.”
Senaste kommentarer