Miljöns tillstånd
Östersjöns tillstånd är fortfarande oroande
Människans verksamhet försämrar Östersjöns miljö på många sätt. Främmande arter sprids till nya områden via sjöfarten, näringsämnen och skadliga ämnen transporteras till havet från land och från sjöfarten, och den ökande användningen av plast och syntetiska fibrer syns i form av nedskräpning i haven. Sjöfart, byggande, havsbaserad vindkraft och annan användning av havet skapar dessutom undervattensbuller och förändringar i strömmar, vågrörelser, vattentemperatur och salthalt.
Målet för vattenförvaltningen år 2027 är att alla vatten ska uppnå minst god status och att försämring av vattenstatus ska förhindras i hela EU. Bilden visar situationen i Finlands inlandsvatten och kustvatten år 2019. Grönt och blått anger god respektive utmärkt status. Vattnens status bedöms vart sjätte år.
Östersjöns tillstånd övervakas dock kontinuerligt. I övervakningsprogrammet följs bland annat övergödning, vattenkvalitet, marina naturvärden och andra aspekter av havets välbefinnande. Utifrån resultaten görs en bedömning av statusen för varje delområde. Målet är att alla delområden ska uppnå god status.
Dit är det ännu en bit kvar, vilket bland annat framgår av SYKE:s publicerade kartor över fosfor- och syrehalter vid botten i augusti 2023. I syrekartan betyder rött att botten är syrefri och blått att tillståndet är gott. Organiskt material som sjunkit till botten bryts ned, vilket förbrukar syre och frigör fosfor. Följande sommar binds fosforn åter i växande alger. Fosfortillförseln bör både bromsas från att rinna ut i vattendragen och samtidigt avlägsnas.
Under de senaste årtiondena har den ökade temperaturen i vattenmassan bidragit till att situationen har förvärrats.
Information om Östersjöns och vattnens tillstånd finns på flera webbplatser, bland annat:
https://www.ymparisto.fi/fi/ympariston-tila/vesi/itameren-tila
https://www.ymparisto.fi/fi/luonto-vesistot-ja-meri/meri/suomen-meriympariston-tila-2024
https://itameri.fi/itameren-tila/merenpohjan-tila-2/hapettomat-pohjat/
https://www.europarl.europa.eu/topics/en/article/20250428STO28142/europe-swaters-key-challenges-and-eu-solutions
https://www.vesi.fi/teemasivut/
https://www.vesi.fi/karttapalvelu/
Om den ekologiska statusen för ytvatten i Finland och Estland
Målet för vattenförvaltningen inom EU är att uppnå och minst bibehålla god status i ytvatten och marina vatten. Målet fastställs i ramdirektivet för vatten. Klassificeringen används för att identifiera de vattenförekomster där åtgärder behövs för att uppnå målen. Statusen ses över vart sjätte år.
Finska vatten
Enligt Miljöministeriet har statusen för de finska vattnen förblivit i stort sett oförändrad jämfört med den tidigare statusbedömningen 2019.
79 procent av sjöarna och 55 procent av vattendragen har god eller hög ekologisk status. Kustvattnens tillstånd är sämre: endast 6 procent av kustvattnen har god status. 97 procent av grundvattenförekomsterna har god kemisk status, men en svag försämring kan observeras.
Kvicksilverhalten i fisk överskrider gränsvärdet i ungefär hälften av vattenförekomsterna. Dessutom har halter av nickel, kadmium och perfluoroktansulfonsyra (PFOS) som överskrider gränsvärdena uppmätts i vissa vattenförekomster.
Det klassificeringsresultat som nu publiceras är preliminärt. Nästa bedömning av vattnens tillstånd ingår i de regionala vattenförvaltningsplanerna för perioden 2028–2033, där konkreta åtgärder för att förbättra vattnens tillstånd presenteras.
Figur. Preliminär ekologisk status för Finlands ytvatten 2026
Estniska vatten
På motsvarande sätt är 27 procent av sjöarna och 58 procent av vattendragen i Estland i god eller hög ekologisk status. Kustvattnen uppnår inte god status. 99 procent av grundvattenförekomsterna har god kemisk status. Uppgifterna för Estland bygger på den estniska landsrapporten inom WISE.
Figur. Ekologisk status för Estlands ytvatten 2025
Bedömning
Vattnens status bedöms utifrån de förändringar som orsakas av mänsklig verksamhet. Bedömningen av den ekologiska statusen omfattar biologiska, fysikalisk-kemiska samt hydromorfologiska faktorer. Det centrala begreppet är vattenförekomst. Vattnen delas in i vattenförekomster, inom vilka god ekologisk status ska uppnås.
De biologiska kvalitetsfaktorerna omfattar växtplankton, vattenväxter, alger, makroalger, bottenlevande organismer och fisk.
De fysikalisk-kemiska parametrarna omfattar totalfosfor, totalkväve, pH och siktdjup. Dessutom kan särskilda parametrar analyseras i en vattenförekomst, såsom alkalinitet, ammoniumkväve, surhet, syrgasmättnad, löst syre, kemisk syreförbrukning (COD), suspenderade ämnen, temperatur, totalt organiskt kol (TOC), grumlighet, elektrisk konduktivitet, färgtal, bakterier och enterokocker, järn, fosfatfosfor samt salthalt.
De hydromorfologiska faktorerna omfattar bland annat vattenföring i vattendrag, förändringar i vattennivån och tillståndet hos vattenförekomstens botten.
Information om vattnens tillstånd finns på flera webbplatser, bland annat:
https://www.syke.fi/fi/tietoa-meista/uutiset/uudet-ohjeet-jokien-jarvien-ja-rannikkovesien-tilan-luokitteluun
https://helda.helsinki.fi/bitstreams/defcde15-ef25-4541-979f-c395a6e26380/download
https://water.europa.eu/freshwater
Klimatförändring
Klimatförändringen är ett av de allvarligaste miljöproblemen som mänskligheten står inför. Den är kopplad till förlusten av biologisk mångfald samt till ohållbara konsumtions- och produktionsmönster.
Klimatförändringen i Östersjön
När vintrarna blir mildare och nederbörden ökar värms Östersjön upp, isbildningen minskar och salthalten sjunker. Något motsvarande hav finns ingen annanstans i världen.
Havets temperatur har stigit med cirka 2 °C sedan 1980 och beräknas stiga ytterligare 2–4 °C i norra Östersjön fram till år 2100. Isutbredningen minskar till ungefär hälften, vilket kan göra det lättare för vindarna att blanda ner syre i djupare vatten. Samtidigt kan havets egna processer öka syreförbrukningen. Vattnet blir mer skiktat, vilket kan öka syrebristen. Havsnivån stiger. Vinterregn för med sig mer näringsämnen och jordmaterial till havet. Övergödning och blågrönalger ökar, vilket i sin tur förstärker syrebristen.
Klimatförändringen och AMOC
Finlands klimat påverkas starkt av den nordatlantiska cirkulationen, kallad AMOC (Atlantic Meridional Overturning Circulation). Den drivs av vindar och skillnader i vattnets densitet. Varmt ytvatten nära ekvatorn strömmar norrut och avger värme till atmosfären, vilket gör vattnet tätare så att det sjunker mot djupet. Samtidigt strömmar kallt vatten från norr söderut närmare havsbotten.
De viktigaste varma strömmarna i AMOC är Golfströmmen och Nordatlantiska strömmen. Golfströmmen transporterar varmt vatten från Karibiska havet längs Nordamerikas östkust och vidare mot nordöstra Atlanten och norra Europa. Tack vare denna värmetransport är klimatet i norra Europa mildare än i andra regioner på samma breddgrader, till exempel Kanada.
Till följd av klimatförändringen förlorar ytvatten på väg norrut mindre värme än tidigare, och allt mer sötvatten blandas i systemet. Sötvatten är lättare än saltvatten, vilket gör att AMOC-cirkulationen förväntas försvagas. Möjligheten till en snabb avmattning har diskuterats, men anses för närvarande osannolik.
En nordisk rapport om möjliga brytpunkter i AMOC-cirkulationen uppmanar till starkare klimatåtgärder, bättre övervakning och ökad beredskap.
En färsk rapport från den 5 februari 2026 sammanställer vetenskaplig kunskap om konsekvenserna av en möjlig kollaps i den nordatlantiska cirkulationen i Norden och ger rekommendationer till beslutsfattare.
Pohjois-Atlantin kiertoliike AMOC (engelska Atlantic Meridional Overturning cirkulation) transporterar värme till Nordatlanten och bidrar till det relativt milda klimatet i de nordiska länderna. Global uppvärmning bromsar AMOC-cykeln. Det är osannolikt men möjligt att AMOC ens skulle kunna stanna på grund av relativt liten uppvärmning. En sådan förändring i AMOC-cykeln kan göra klimatet i norra Europa kallare i takt med att resten av världen fortsätter att värmas upp. Effekterna skulle synas i mat- och energiproduktion samt människors försörjning, bland annat.
https://www.ilmatieteenlaitos.fi/merivirrat
https://www.ilmatieteenlaitos.fi/tiedote/6TWTzExsFgEalSzhDcpkCw
https://pub.norden.org/temanord2026-504/
https://www.acccflagship.fi/wp-content/uploads/Tipping_points_Policy_Brief_suomi.pdf
