Miljöns tillstånd
Östersjöns tillstånd är fortfarande oroande
Människans verksamhet försämrar Östersjöns miljö på många sätt. Främmande arter sprids till nya områden via sjöfarten, näringsämnen och skadliga ämnen transporteras till havet från land och från sjöfarten, och den ökande användningen av plast och syntetiska fibrer syns i form av nedskräpning i haven. Sjöfart, byggande, havsbaserad vindkraft och annan användning av havet skapar dessutom undervattensbuller och förändringar i strömmar, vågrörelser, vattentemperatur och salthalt.
Målet för vattenförvaltningen år 2027 är att alla vatten ska uppnå minst god status och att försämring av vattenstatus ska förhindras i hela EU. Bilden visar situationen i Finlands inlandsvatten och kustvatten år 2019. Grönt och blått anger god respektive utmärkt status. Vattnens status bedöms vart sjätte år.
Östersjöns tillstånd övervakas dock kontinuerligt. I övervakningsprogrammet följs bland annat övergödning, vattenkvalitet, marina naturvärden och andra aspekter av havets välbefinnande. Utifrån resultaten görs en bedömning av statusen för varje delområde. Målet är att alla delområden ska uppnå god status.
Dit är det ännu en bit kvar, vilket bland annat framgår av SYKE:s publicerade kartor över fosfor- och syrehalter vid botten i augusti 2023. I syrekartan betyder rött att botten är syrefri och blått att tillståndet är gott. Organiskt material som sjunkit till botten bryts ned, vilket förbrukar syre och frigör fosfor. Följande sommar binds fosforn åter i växande alger. Fosfortillförseln bör både bromsas från att rinna ut i vattendragen och samtidigt avlägsnas.
Under de senaste årtiondena har den ökade temperaturen i vattenmassan bidragit till att situationen har förvärrats.
Information om Östersjöns och vattnens tillstånd finns på flera webbplatser, bland annat:
https://www.ymparisto.fi/fi/ympariston-tila/vesi/itameren-tila
https://www.ymparisto.fi/fi/luonto-vesistot-ja-meri/meri/suomen-meriymparistontila-2024
https://itameri.fi/itameren-tila/merenpohjan-tila-2/hapettomat-pohjat/
https://www.europarl.europa.eu/topics/en/article/20250428STO28142/europe-swaters-key-challenges-and-eu-solutions
https://www.vesi.fi/teemasivut/
https://www.vesi.fi/karttapalvelu/
Klimatförändring
Klimatförändringen är ett av de allvarligaste miljöproblemen som mänskligheten står inför. Den är kopplad till förlusten av biologisk mångfald samt till ohållbara konsumtions- och produktionsmönster.
Klimatförändringen i Östersjön
När vintrarna blir mildare och nederbörden ökar värms Östersjön upp, isbildningen minskar och salthalten sjunker. Något motsvarande hav finns ingen annanstans i världen.
Havets temperatur har stigit med cirka 2 °C sedan 1980 och beräknas stiga ytterligare 2–4 °C i norra Östersjön fram till år 2100. Isutbredningen minskar till ungefär hälften, vilket kan göra det lättare för vindarna att blanda ner syre i djupare vatten. Samtidigt kan havets egna processer öka syreförbrukningen. Vattnet blir mer skiktat, vilket kan öka syrebristen. Havsnivån stiger. Vinterregn för med sig mer näringsämnen och jordmaterial till havet. Övergödning och blågrönalger ökar, vilket i sin tur förstärker syrebristen.
Klimatförändringen och AMOC
Finlands klimat påverkas starkt av den nordatlantiska cirkulationen, kallad AMOC (Atlantic Meridional Overturning Circulation). Den drivs av vindar och skillnader i vattnets densitet. Varmt ytvatten nära ekvatorn strömmar norrut och avger värme till atmosfären, vilket gör vattnet tätare så att det sjunker mot djupet. Samtidigt strömmar kallt vatten från norr söderut närmare havsbotten.
De viktigaste varma strömmarna i AMOC är Golfströmmen och Nordatlantiska strömmen. Golfströmmen transporterar varmt vatten från Karibiska havet längs Nordamerikas östkust och vidare mot nordöstra Atlanten och norra Europa. Tack vare denna värmetransport är klimatet i norra Europa mildare än i andra regioner på samma breddgrader, till exempel Kanada.
Till följd av klimatförändringen förlorar ytvatten på väg norrut mindre värme än tidigare, och allt mer sötvatten blandas i systemet. Sötvatten är lättare än saltvatten, vilket gör att AMOC-cirkulationen förväntas försvagas. Möjligheten till en snabb avmattning har diskuterats, men anses för närvarande osannolik.
En nordisk rapport om möjliga brytpunkter i AMOC-cirkulationen uppmanar till starkare klimatåtgärder, bättre övervakning och ökad beredskap.
En färsk rapport från den 5 februari 2026 sammanställer vetenskaplig kunskap om konsekvenserna av en möjlig kollaps i den nordatlantiska cirkulationen i Norden och ger rekommendationer till beslutsfattare.
Pohjois-Atlantin kiertoliike AMOC (engelska Atlantic Meridional Overturning cirkulation) transporterar värme till Nordatlanten och bidrar till det relativt milda klimatet i de nordiska länderna. Global uppvärmning bromsar AMOC-cykeln. Det är osannolikt men möjligt att AMOC ens skulle kunna stanna på grund av relativt liten uppvärmning. En sådan förändring i AMOC-cykeln kan göra klimatet i norra Europa kallare i takt med att resten av världen fortsätter att värmas upp. Effekterna skulle synas i mat- och energiproduktion samt människors försörjning, bland annat.
https://www.ilmatieteenlaitos.fi/merivirrat
https://www.ilmatieteenlaitos.fi/tiedote/6TWTzExsFgEalSzhDcpkCw
https://pub.norden.org/temanord2026-504/
https://www.acccflagship.fi/wp-content/uploads/Tipping_points_Policy_Brief_suomi.pdf
