[et_pb_section fb_built=”1″ admin_label=”Osio – yl\u00e4kuva” module_class=”jumbotron-page” _builder_version=”4.27.4″ background_image=”https:\/\/rotary.fi\/d1420\/wp-content\/uploads\/sites\/183\/2026\/03\/maisema-2.jpg” background_position=”top_center” global_colors_info=”{}”][et_pb_row module_class=” et_pb_row_fullwidth et_pb_row_fullwidth” _builder_version=”4.16″ width=”89%” width_tablet=”80%” width_phone=”” width_last_edited=”on|desktop” max_width=”89%” max_width_tablet=”80%” max_width_phone=”” max_width_last_edited=”on|desktop” make_fullwidth=”on” global_colors_info=”{}”][et_pb_column type=”4_4″ _builder_version=”4.16″ custom_padding=”|||” global_colors_info=”{}” custom_padding__hover=”|||”][et_pb_text admin_label=”Ymp\u00e4rist\u00f6n tila -p\u00e4\u00e4otsikko” _builder_version=”4.27.4″ text_orientation=”center” background_layout=”dark” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n
[\/et_pb_text][\/et_pb_column][\/et_pb_row][\/et_pb_section][et_pb_section fb_built=”1″ admin_label=”Osio -ymp\u00e4rist\u00f6” module_class=”sisaltoalue_perus” _builder_version=”4.22.1″ custom_margin=”||0px||false|false” border_color_all=”#FFFFFF” border_style_all=”none” border_width_bottom=”1px” border_color_bottom=”#019FCB” global_colors_info=”{}”][et_pb_row _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_column type=”4_4″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_text admin_label=”It\u00e4meren tila otsikko” _builder_version=”4.27.4″ text_orientation=”center” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n
[\/et_pb_text][et_pb_text _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n
M\u00e4nniskans verksamhet f\u00f6rs\u00e4mrar \u00d6stersj\u00f6ns milj\u00f6 p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt. Fr\u00e4mmande arter sprids till nya omr\u00e5den via sj\u00f6farten, n\u00e4rings\u00e4mnen och skadliga \u00e4mnen transporteras till havet fr\u00e5n land och fr\u00e5n sj\u00f6farten, och den \u00f6kande anv\u00e4ndningen av plast och syntetiska fibrer syns i form av nedskr\u00e4pning i haven. Sj\u00f6fart, byggande, havsbaserad vindkraft och annan anv\u00e4ndning av havet skapar dessutom undervattensbuller och f\u00f6r\u00e4ndringar i str\u00f6mmar, v\u00e5gr\u00f6relser, vattentemperatur och salthalt.<\/p>\n
[\/et_pb_text][\/et_pb_column][\/et_pb_row][et_pb_row column_structure=”1_2,1_2″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_column type=”1_2″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_text _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n
M\u00e5let f\u00f6r vattenf\u00f6rvaltningen \u00e5r 2027 \u00e4r att alla vatten ska uppn\u00e5 minst god status och att f\u00f6rs\u00e4mring av vattenstatus ska f\u00f6rhindras i hela EU. Bilden visar situationen i Finlands inlandsvatten och kustvatten \u00e5r 2019. Gr\u00f6nt och bl\u00e5tt anger god respektive utm\u00e4rkt status. Vattnens status bed\u00f6ms vart sj\u00e4tte \u00e5r.<\/p>\n
\u00d6stersj\u00f6ns tillst\u00e5nd \u00f6vervakas dock kontinuerligt. I \u00f6vervakningsprogrammet f\u00f6ljs bland annat \u00f6verg\u00f6dning, vattenkvalitet, marina naturv\u00e4rden och andra aspekter av havets v\u00e4lbefinnande. Utifr\u00e5n resultaten g\u00f6rs en bed\u00f6mning av statusen f\u00f6r varje delomr\u00e5de. M\u00e5let \u00e4r att alla delomr\u00e5den ska uppn\u00e5 god status.<\/p>\n
[\/et_pb_text][\/et_pb_column][et_pb_column type=”1_2″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_image src=”https:\/\/rotary.fi\/d1420\/wp-content\/uploads\/sites\/183\/2026\/03\/itameren-tila-pintaveden-tila.png” title_text=”It\u00e4meren tila – pintaveden tila” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_image][\/et_pb_column][\/et_pb_row][et_pb_row column_structure=”1_3,1_3,1_3″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_column type=”1_3″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_image src=”https:\/\/rotary.fi\/d1420\/wp-content\/uploads\/sites\/183\/2026\/03\/fosfori-syke.png” title_text=”Fosfori – SYKE” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_image][\/et_pb_column][et_pb_column type=”1_3″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_image src=”https:\/\/rotary.fi\/d1420\/wp-content\/uploads\/sites\/183\/2026\/03\/happi-syke.png” title_text=”Happi – SYKE” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_image][\/et_pb_column][et_pb_column type=”1_3″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_text _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n
Dit \u00e4r det \u00e4nnu en bit kvar, vilket bland annat framg\u00e5r av SYKE:s publicerade kartor \u00f6ver fosfor- och syrehalter vid botten i augusti 2023. I syrekartan betyder r\u00f6tt att botten \u00e4r syrefri och bl\u00e5tt att tillst\u00e5ndet \u00e4r gott. Organiskt material som sjunkit till botten bryts ned, vilket f\u00f6rbrukar syre och frig\u00f6r fosfor. F\u00f6ljande sommar binds fosforn \u00e5ter i v\u00e4xande alger. Fosfortillf\u00f6rseln b\u00f6r b\u00e5de bromsas fr\u00e5n att rinna ut i vattendragen och samtidigt avl\u00e4gsnas.<\/p>\n
Under de senaste \u00e5rtiondena har den \u00f6kade temperaturen i vattenmassan bidragit till att situationen har f\u00f6rv\u00e4rrats.<\/p>\n
[\/et_pb_text][\/et_pb_column][\/et_pb_row][et_pb_row _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_column type=”4_4″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_text admin_label=”Teksti – linkit” _builder_version=”4.27.6″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n
Information om \u00d6stersj\u00f6ns och vattnens tillst\u00e5nd finns p\u00e5 flera webbplatser, bland annat: [\/et_pb_text][et_pb_divider _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_divider][\/et_pb_column][\/et_pb_row][et_pb_row _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_column type=”4_4″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_text admin_label=”vesist\u00f6jen tila -otsikko ja Text” _builder_version=”4.27.7″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n M\u00e5let f\u00f6r vattenf\u00f6rvaltningen inom EU \u00e4r att uppn\u00e5 och minst bibeh\u00e5lla god status i ytvatten och marina vatten. M\u00e5let fastst\u00e4lls i ramdirektivet f\u00f6r vatten. Klassificeringen anv\u00e4nds f\u00f6r att identifiera de vattenf\u00f6rekomster d\u00e4r \u00e5tg\u00e4rder beh\u00f6vs f\u00f6r att uppn\u00e5 m\u00e5len. Statusen ses \u00f6ver vart sj\u00e4tte \u00e5r.<\/p>\n [\/et_pb_text][\/et_pb_column][\/et_pb_row][et_pb_row column_structure=”2_3,1_3″ _builder_version=”4.27.7″ _module_preset=”default” hover_enabled=”0″ global_colors_info=”{}” sticky_enabled=”0″][et_pb_column type=”2_3″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_text _builder_version=”4.27.7″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n Enligt Milj\u00f6ministeriet har statusen f\u00f6r de finska vattnen f\u00f6rblivit i stort sett of\u00f6r\u00e4ndrad j\u00e4mf\u00f6rt med den tidigare statusbed\u00f6mningen 2019.<\/p>\n 79 procent av sj\u00f6arna och 55 procent av vattendragen har god eller h\u00f6g ekologisk status. Kustvattnens tillst\u00e5nd \u00e4r s\u00e4mre: endast 6 procent av kustvattnen har god status. 97 procent av grundvattenf\u00f6rekomsterna har god kemisk status, men en svag f\u00f6rs\u00e4mring kan observeras. Det klassificeringsresultat som nu publiceras \u00e4r prelimin\u00e4rt. N\u00e4sta bed\u00f6mning av vattnens tillst\u00e5nd ing\u00e5r i de regionala vattenf\u00f6rvaltningsplanerna f\u00f6r perioden 2028\u20132033, d\u00e4r konkreta \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra vattnens tillst\u00e5nd presenteras.<\/p>\n [\/et_pb_text][\/et_pb_column][et_pb_column type=”1_3″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_image src=”https:\/\/rotary.fi\/d1420\/wp-content\/uploads\/sites\/183\/2026\/07\/pintavesien-tila-suomi-2025.jpg” title_text=”pintavesien tila – suomi 2025″ _builder_version=”4.27.7″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_image][et_pb_text _builder_version=”4.27.7″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n Figur. Prelimin\u00e4r ekologisk status f\u00f6r Finlands ytvatten 2026<\/p>\n [\/et_pb_text][\/et_pb_column][\/et_pb_row][et_pb_row column_structure=”2_3,1_3″ _builder_version=”4.27.7″ _module_preset=”default” hover_enabled=”0″ global_colors_info=”{}” sticky_enabled=”0″][et_pb_column type=”2_3″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_text _builder_version=”4.27.7″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n P\u00e5 motsvarande s\u00e4tt \u00e4r 27 procent av sj\u00f6arna och 58 procent av vattendragen i Estland i god eller h\u00f6g ekologisk status. Kustvattnen uppn\u00e5r inte god status. 99 procent av grundvattenf\u00f6rekomsterna har god kemisk status. Uppgifterna f\u00f6r Estland bygger p\u00e5 den estniska landsrapporten inom WISE.<\/p>\n [\/et_pb_text][\/et_pb_column][et_pb_column type=”1_3″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_image src=”https:\/\/rotary.fi\/d1420\/wp-content\/uploads\/sites\/183\/2026\/07\/pintavesien-tila-estonia-2025.jpg” title_text=”pintavesien tila – estonia 2025″ _builder_version=”4.27.7″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_image][et_pb_text _builder_version=”4.27.7″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n Figur. Ekologisk status f\u00f6r Estlands ytvatten 2025<\/p>\n [\/et_pb_text][\/et_pb_column][\/et_pb_row][et_pb_row _builder_version=”4.27.7″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_column type=”4_4″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_text _builder_version=”4.27.7″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n Vattnens status bed\u00f6ms utifr\u00e5n de f\u00f6r\u00e4ndringar som orsakas av m\u00e4nsklig verksamhet. Bed\u00f6mningen av den ekologiska statusen omfattar biologiska, fysikalisk-kemiska samt hydromorfologiska faktorer. Det centrala begreppet \u00e4r vattenf\u00f6rekomst. Vattnen delas in i vattenf\u00f6rekomster, inom vilka god ekologisk status ska uppn\u00e5s.<\/p>\n De biologiska kvalitetsfaktorerna omfattar v\u00e4xtplankton, vattenv\u00e4xter, alger, makroalger, bottenlevande organismer och fisk.<\/p>\n De fysikalisk-kemiska parametrarna omfattar totalfosfor, totalkv\u00e4ve, pH och siktdjup. Dessutom kan s\u00e4rskilda parametrar analyseras i en vattenf\u00f6rekomst, s\u00e5som alkalinitet, ammoniumkv\u00e4ve, surhet, syrgasm\u00e4ttnad, l\u00f6st syre, kemisk syref\u00f6rbrukning (COD), suspenderade \u00e4mnen, temperatur, totalt organiskt kol (TOC), grumlighet, elektrisk konduktivitet, f\u00e4rgtal, bakterier och enterokocker, j\u00e4rn, fosfatfosfor samt salthalt.<\/p>\n De hydromorfologiska faktorerna omfattar bland annat vattenf\u00f6ring i vattendrag, f\u00f6r\u00e4ndringar i vattenniv\u00e5n och tillst\u00e5ndet hos vattenf\u00f6rekomstens botten.<\/p>\n [\/et_pb_text][\/et_pb_column][\/et_pb_row][et_pb_row _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_column type=”4_4″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_text admin_label=”Teksti – linkit” _builder_version=”4.27.7″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n Information om vattnens tillst\u00e5nd finns p\u00e5 flera webbplatser, bland annat:<\/p>\n https:\/\/www.syke.fi\/fi\/tietoa-meista\/uutiset\/uudet-ohjeet-jokien-jarvien-ja-rannikkovesien-tilan-luokitteluun<\/a> [\/et_pb_text][et_pb_divider _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_divider][\/et_pb_column][\/et_pb_row][et_pb_row _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_column type=”4_4″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_text admin_label=”otsikko – Ilmastomuutos” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n [\/et_pb_text][et_pb_text admin_label=”Teksti – ilmastonmuutos it\u00e4merell\u00e4” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n Klimatf\u00f6r\u00e4ndringen \u00e4r ett av de allvarligaste milj\u00f6problemen som m\u00e4nskligheten st\u00e5r inf\u00f6r. Den \u00e4r kopplad till f\u00f6rlusten av biologisk m\u00e5ngfald samt till oh\u00e5llbara konsumtions- och produktionsm\u00f6nster.<\/p>\n Klimatf\u00f6r\u00e4ndringen i \u00d6stersj\u00f6n<\/strong> Havets temperatur har stigit med cirka 2 \u00b0C sedan 1980 och ber\u00e4knas stiga ytterligare 2\u20134 \u00b0C i norra \u00d6stersj\u00f6n fram till \u00e5r 2100. Isutbredningen minskar till ungef\u00e4r h\u00e4lften, vilket kan g\u00f6ra det l\u00e4ttare f\u00f6r vindarna att blanda ner syre i djupare vatten. Samtidigt kan havets egna processer \u00f6ka syref\u00f6rbrukningen. Vattnet blir mer skiktat, vilket kan \u00f6ka syrebristen. Havsniv\u00e5n stiger. Vinterregn f\u00f6r med sig mer n\u00e4rings\u00e4mnen och jordmaterial till havet. \u00d6verg\u00f6dning och bl\u00e5gr\u00f6nalger \u00f6kar, vilket i sin tur f\u00f6rst\u00e4rker syrebristen.<\/p>\n https:\/\/itameri.fi\/itameren-tila\/ilmastonmuutos\/<\/a><\/p>\n [\/et_pb_text][et_pb_text admin_label=”Teksti – ilmastonmuutos ja AMOC” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n Klimatf\u00f6r\u00e4ndringen och AMOC<\/strong><\/p>\n Finlands klimat p\u00e5verkas starkt av den nordatlantiska cirkulationen, kallad AMOC (Atlantic Meridional Overturning Circulation). Den drivs av vindar och skillnader i vattnets densitet. Varmt ytvatten n\u00e4ra ekvatorn str\u00f6mmar norrut och avger v\u00e4rme till atmosf\u00e4ren, vilket g\u00f6r vattnet t\u00e4tare s\u00e5 att det sjunker mot djupet. Samtidigt str\u00f6mmar kallt vatten fr\u00e5n norr s\u00f6derut n\u00e4rmare havsbotten.<\/p>\n [\/et_pb_text][\/et_pb_column][\/et_pb_row][et_pb_row column_structure=”1_2,1_2″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_column type=”1_2″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_text admin_label=”Teksti – ilmastonmuutos ja AMOC” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n De viktigaste varma str\u00f6mmarna i AMOC \u00e4r Golfstr\u00f6mmen och Nordatlantiska str\u00f6mmen. Golfstr\u00f6mmen transporterar varmt vatten fr\u00e5n Karibiska havet l\u00e4ngs Nordamerikas \u00f6stkust och vidare mot nord\u00f6stra Atlanten och norra Europa. Tack vare denna v\u00e4rmetransport \u00e4r klimatet i norra Europa mildare \u00e4n i andra regioner p\u00e5 samma breddgrader, till exempel Kanada.<\/p>\n Till f\u00f6ljd av klimatf\u00f6r\u00e4ndringen f\u00f6rlorar ytvatten p\u00e5 v\u00e4g norrut mindre v\u00e4rme \u00e4n tidigare, och allt mer s\u00f6tvatten blandas i systemet. S\u00f6tvatten \u00e4r l\u00e4ttare \u00e4n saltvatten, vilket g\u00f6r att AMOC-cirkulationen f\u00f6rv\u00e4ntas f\u00f6rsvagas. M\u00f6jligheten till en snabb avmattning har diskuterats, men anses f\u00f6r n\u00e4rvarande osannolik.<\/p>\n [\/et_pb_text][\/et_pb_column][et_pb_column type=”1_2″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_image src=”https:\/\/rotary.fi\/d1420\/wp-content\/uploads\/sites\/183\/2026\/03\/amoc-merivirrat.png” title_text=”AMOC merivirrat” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_image][\/et_pb_column][\/et_pb_row][et_pb_row _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_column type=”4_4″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_text admin_label=”Teksti – ilmastonmuutos ja AMOC” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n En nordisk rapport om m\u00f6jliga brytpunkter i AMOC-cirkulationen uppmanar till starkare klimat\u00e5tg\u00e4rder, b\u00e4ttre \u00f6vervakning och \u00f6kad beredskap.<\/strong><\/p>\n En f\u00e4rsk rapport fr\u00e5n den 5 februari 2026 sammanst\u00e4ller vetenskaplig kunskap om konsekvenserna av en m\u00f6jlig kollaps i den nordatlantiska cirkulationen i Norden och ger rekommendationer till beslutsfattare.<\/p>\n Pohjois-Atlantin kiertoliike AMOC (engelska Atlantic Meridional Overturning cirkulation) transporterar v\u00e4rme till Nordatlanten och bidrar till det relativt milda klimatet i de nordiska l\u00e4nderna. Global uppv\u00e4rmning bromsar AMOC-cykeln. Det \u00e4r osannolikt men m\u00f6jligt att AMOC ens skulle kunna stanna p\u00e5 grund av relativt liten uppv\u00e4rmning. En s\u00e5dan f\u00f6r\u00e4ndring i AMOC-cykeln kan g\u00f6ra klimatet i norra Europa kallare i takt med att resten av v\u00e4rlden forts\u00e4tter att v\u00e4rmas upp. Effekterna skulle synas i mat- och energiproduktion samt m\u00e4nniskors f\u00f6rs\u00f6rjning, bland annat.<\/p>\n https:\/\/www.ilmatieteenlaitos.fi\/merivirrat<\/a> [\/et_pb_text][\/et_pb_column][\/et_pb_row][\/et_pb_section]<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Milj\u00f6ns tillst\u00e5nd\u00d6stersj\u00f6ns tillst\u00e5nd \u00e4r fortfarande oroandeM\u00e4nniskans verksamhet f\u00f6rs\u00e4mrar \u00d6stersj\u00f6ns milj\u00f6 p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt. Fr\u00e4mmande arter sprids till nya omr\u00e5den via sj\u00f6farten, n\u00e4rings\u00e4mnen och skadliga \u00e4mnen transporteras till havet fr\u00e5n land och fr\u00e5n sj\u00f6farten, och den \u00f6kande anv\u00e4ndningen av plast och syntetiska fibrer syns i form av nedskr\u00e4pning i haven. Sj\u00f6fart, byggande, havsbaserad vindkraft och annan […]<\/p>\n","protected":false},"author":26,"featured_media":0,"parent":13339,"menu_order":5,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_acf_changed":false,"_et_pb_use_builder":"on","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"class_list":["post-13379","page","type-page","status-publish","hentry"],"acf":[],"yoast_head":"\n
https:\/\/www.ymparisto.fi\/fi\/ympariston-tila\/vesi\/itameren-tila<\/a>
https:\/\/www.ymparisto.fi\/fi\/luonto-vesistot-ja-meri\/meri\/suomen-meriympariston-tila-2024<\/a>
https:\/\/itameri.fi\/itameren-tila\/merenpohjan-tila-2\/hapettomat-pohjat\/<\/a>
https:\/\/www.europarl.europa.eu\/topics\/en\/article\/20250428STO28142\/europe-swaters-key-challenges-and-eu-solutions<\/a>
https:\/\/www.vesi.fi\/teemasivut\/<\/a>
https:\/\/www.vesi.fi\/karttapalvelu\/<\/a><\/p>\nOm den ekologiska statusen f\u00f6r ytvatten i Finland och Estland<\/h3>\n
Finska vatten<\/h4>\n
Kvicksilverhalten i fisk \u00f6verskrider gr\u00e4nsv\u00e4rdet i ungef\u00e4r h\u00e4lften av vattenf\u00f6rekomsterna. Dessutom har halter av nickel, kadmium och perfluoroktansulfonsyra (PFOS) som \u00f6verskrider gr\u00e4nsv\u00e4rdena uppm\u00e4tts i vissa vattenf\u00f6rekomster.<\/p>\nEstniska vatten<\/h4>\n
Bed\u00f6mning<\/h4>\n
https:\/\/helda.helsinki.fi\/bitstreams\/defcde15-ef25-4541-979f-c395a6e26380\/download<\/a>
https:\/\/water.europa.eu\/freshwater<\/a><\/p>\nKlimatf\u00f6r\u00e4ndring<\/h3>\n
N\u00e4r vintrarna blir mildare och nederb\u00f6rden \u00f6kar v\u00e4rms \u00d6stersj\u00f6n upp, isbildningen minskar och salthalten sjunker. N\u00e5got motsvarande hav finns ingen annanstans i v\u00e4rlden.<\/p>\n
https:\/\/www.ilmatieteenlaitos.fi\/tiedote\/6TWTzExsFgEalSzhDcpkCw<\/a>
https:\/\/pub.norden.org\/temanord2026-504\/<\/a>
https:\/\/www.acccflagship.fi\/wp-content\/uploads\/Tipping_points_Policy_Brief_suomi.pdf<\/a><\/p>\n